karatejutsu

Vår stil - YUISHINRYU KAIZENKAN

Stilen Yuishinryu utgör grunden till vår karatejutsu och har sin början hos familjen Inoue i Tokyo där Motokatsu Inoue (1918- 1993), familjens 10 -årige son i slutet av 1920 -talet fick påbörja sin träning med familjens livvakt Seiko Fujita (1899-1966), den 14:e stormästaren i Koga -ryu Ninjitsu och den siste "riktiga" ninja som var i aktiv tjänst under japanska regeringen.

Inoues far Saburo Inoue var amiral och ÖB (överbefällhavaren) i den japanska flottan och hans mor Chiyoko Inoue var barnbarn till Kaoru Inoue, fd statsminister i Japan, och hans farfar Katsunosuke Inoue var Japans ambassadör i England 1913-1917, vilket förklarar varför japanska regeringen hade placerat en livvakt hos familjen. Eftersom hans närmaste släktingar var både statsministrar och prinsar (koshaku) öppnades många dörrar för Inoue, dörrar som annars hade varit låsta för gemene man.

Inoues far tränade sin son i jujutsu som han hade lärt sig i det militära från att Inoue var 8 år men efter ett par år insåg han sonens potential och ville att träningen skulle ledas mer professionellt och systematiskt. Därför fick Fujita -sensei planera hela hans träning där han skulle utbildas till en allsidig expert i Bujutsu. Att Seiko Fujita även bodde i familjens hus och var därmed ständigt närvarande, underlättade träningen som då kunde drivas mer eller mindre dygnet runt.

Inoue Motokatsu visade sig redan från början vara en väldigt läraktig och duktig elev och han gjorde stora framsteg på kort tid. Även om Fujita-sensei var mästare i flera olika kampkonster, insåg han redan tidigt att det behövdes flera andra mästare i kampkonster för att fortbilda Inoue.

Kamp utan vapen - karatejutsu

Fujita kontaktade senare några av sina kollegor som han kände väl, däribland karatemästaren Yasuhiro Konishi (1893-1983), 10 dan hanshi samt karatemästaren Taira Shinken (1897-1970), även han 10 dan och den största auktoriteten i vapentekniker, Ryukyu Kobujutsu. Dessa mästare började nu tillsammans med Fujita -sensei systematiskt utbilda Inoue i kampkonsterna. Den tuffa träningen kompletterades senare med hjälp av aikijutsutekniker från aikidomästaren Gozo Shioda (1915-1994), 9 dan i Yoshinkan aikido, samt karatemästarna Yuchoku Higa, Gichin Funakoshi, Choki Motobu och Kenwa Mabuni. När Inoue Motokatsu sedan började läsa ekonomi på Keio universitet anmälde Fujita honom till universitetets Sumo -klubb för att han skulle lära sig om balansbrytningar och andra Sumo - tekniker. 

Kamp med olika redskap/ vapen - kobujutsu

Shinken Taira var en karatemästare som åkte runt kring Ryukyu öar och träffade olika vapen-mästare för att så många vapentekniker som möjligt inte skulle falla i glömska. Han lärde sig de flesta kata från Yabiku Moden, men även Kanagawa Gimu, Mabuni Kenwa, Kamiya Jinsei samt Funakoshi Gichin lärde honom några kata som de kände till. Tairas karatelärare hette Itosu Ankoh och Azato Yasutsune men även Mabuni Kenwa och Funakoshi Gichin tränade honom i karate. 1970 dog Taira -sensei och hade då innan utnämnt två av sina mesta elever till sin efterträdare (menkyo kaiden). Sensei Inoue Motokatsu i Japan och sensei Eisuke Akamine (1925-1999) på Okinawa som även blev ordförande i Tairas organisation Ryukyu Kobudo Hozon Shinko Kai (samfundet för bevarandet och utvecklandet av Ryukyu -öarnas klassiska kampkonster) som Taira hade grundat 1935. 1983 ändrade Inoue -sensei sedan namnet Ryukyu Kobudo till Ryukyu Kobujutsu i sin organisation för att inte förväxlas med Akamines organisation. Det finns även andra organisationer och mästare som tränar och undervisar i Tairas Kobudo och de mest kända är Shimabukuro Tatsuo (Isshinryu), Higa Yuchoku (Shorinryu), Sakagami Ryusho, Kuniba Shiyogo (Motobuha), Hayashi Teruo (Hayashi-ha) och Shimabukuro Eizo (Shobayashiryu), men Inoue var den ende som lärde sig hela systemet med alla 42 kata. Han systematiserade sedan kobudo (kobujutsu) träningen genom att göra kobudo kihon, kobudo kumite och kobudo bunkai övningar till alla de 9 vapnen. Inoue -sensei utryckte sina aspekter i självförsvar ofta så här: "När vi inte har några vapen att tillgå, måste vi försvara oss utan vapen, men när vi använder saker såsom vapen måste vi behärska dem."

I Burmas djungel

Fujita - sensei dog i en bilolycka tillsammans med några av sina senior elever, delvis till sviterna av II:a världskriget, som han fick efter 4 år i Burmas djungel. Där ledde han en ninja -bataljon kallad för "White Ghosts" som med 2500 man släpptes in i Burmas djungel i början av kriget för att 4 år senare tillbringa slutet av kriget i ett fångläger högst uppe på ett berg i Tibet. Endast sensei Fujita och 14 av hans män, däri bland Inoue, överlevde kriget i Burma, där deras enda uppgift var att bakom fiendens ställningar ta livet av så många fiendesoldater som möjligt, så tyst som möjligt, samt att sabotera och förbereda för invasionen utan att röja sin existens. Detta betydde att de inte fick använda skjutvapen utan endast ninja-tekniker och ninja-vapen, men det var inte enbart fienden de fick slåss emot hela tiden utan även farliga djur som tigrar, ormar, giftiga spindlar och sjukdomar som hotade dem. I fånglägret i Tibet bildades det sedan ett fotbollsteam av de japanska fångar och som fick spela mot krigsfångar från ett annat fångläger som låg bredvid det japanska och som var avsett för icke japaner. Där i bland även min far som var en krigsfånge och som medlem i deras fotbollslag fick spela mot det japanska laget! Han var sjökapten i Finland och när kriget bröt ut befann de sig i Indien med sin finska båt och omedelbart internerades där av den engelska militären till ett fångläger för krigsfångar uppe på ett berg i Tibet. Finland blev ju attackerat av Sovjet Unionen och fick hjälp endast av Tyskland för att kämpa mot ryssarna. Men eftersom övriga länder vände sig sedan mot Tyskland blev även alla finnar fiender inför de allierade. Inoue Motokatsu sensei hade ett likadant fångnummer bränt/tatuerat i sin vänstra arm som min pappa hade och de har förmodligen spelat fotboll mot varandra redan innan jag var ens tilltänkt! Kriget hade gett Fujita och Inoue en skakande upplevelse, men också ett ypperligt och nödvändigt tillfälle att testa hur bra deras tekniker fungerade på riktigt! Efter kriget fortsatte träningen, som dock anpassades till att enbart oskadliggöra motståndaren på snabbaste och effektivaste sätt utan att för den skull döda honom! Fujita ville att Inoue skulle lära sig allt som han kunde lära ut och det var inte lite det. Fujita -sensei var förutom stormästare i Ninjitsu, även mästare (shihan) i Shingetsu ryu Shurikenjutsu, Namban Satto ryu jiujutsu och Dai -en ryu jojutsu! Han var en mycket hemlighetsfull mästare som hade auktoritet och kunnande som få och förekommer lite här och var i många historieböcker som handlar om kampkonster i Japan under 1900 -talet. 1948 var Inoues fadder, Fujita -sensei, beredd att låta Inoue starta sin egen Dojo som Fujita döpte till Yui Shin Kai efter Inoues karaktär (Yui= äkta, öppet, Shin= hjärta, själ, Kai= sammanslutning, organisation). Litterärt kan man översätta namnet till "I våra hjärtan skall vi fördomsfritt söka efter den sanna bujutsun". Till sin stil Yuishinkai tog Inoue med sig allt han hade lärt sig från sina berömda läromästare och började nu lära sig att undervisa i sin egen Dojo i staden Shimizu ca 25 mil söder om Tokyo, dit familjen flyttade efter andra världskriget som hade förstört nästan hela deras egendom i Tokyo.

Shindo Jinen-ryu Karatejutsu

De flesta av Yuishinkais kata kommer från Konishi och Taira -sensei. Konishi -sensei var född i Takamatsu, Kagawa på ön Shikoku och startade sin träning med Muso-ryu jujutsu när han var 6 år, kendo när han var 13 år och Takenouchi-ryu jujutsu när han var 15. Takenouchi-ryu jujutsu är känd för starka slag och sparkar och är väldigt likt karate. Konishi flyttade till Tokyo 1915 för att studera på "elituniversitetet" Keio, och där han även fick undervisa i kendo samtidigt som han livnärde sig på att jobba såsom livvakt och dörrvakt. Innan han examinerades från Keio, såg han en annan elev Tsuneshike Arakagi som var från Okinawa och som också tränade kendo på universitetet, göra en uppvisning i "Kushanku dans". Detta såg intressant ut och Konishi bad Arakagi lära honom detta Okinawa Te. Konishi öppnade sin Ryobukan dojo 1923 där han undervisade i jujutsu och kendo medans han studerade Te under Arakagi. 1924 kom sedan Funakoshi med en av sina senior elever vid namnet Hironori Ohtsuka till hans kendo dojo vid universitetet och frågade om de fick låna dojon för träning i Okinawa Tode jutsu. Konishi, som var en sann visionär och hade ett öppet sinne för nya intryck och "cross training", hade inget emot detta och alla de 3 började sedan träna tillsammans och undervisa på Keio universitet karateclubb som officiellt bildades den 15 oktober 1924, som den första karateklubben på ett universitet i Japan. Konishi bjöd Funakoshi att även komma till hans dojo och där undervisa honom i karate. Han grundade sedan sin egen karate-stil Shindo Jinen ryu karatejutsu 1934 efter att fått undervisning även av Kenwa Mabuni och Choki Motobu i Funakoshis Meisei-juku dojo där han också tränade. Konishi tränade även aikido under aikidons grundare Morihei Ueshiba som tillsammans med Shinto prästen Danjo Yamaguchi kom på namnet Shindo Jinen ryu karatejutsu för hans karate stil med influenser från både Shotokan, Shito-ryu och Motobu-ryu karate samt aikido. Keio universitetets karateklubb var den första med att ändra namnet karatejutsu från att betyda "den kinesiska handen" till den "tomma handen" 1929. Konishi -sensei var med i den allra första gruppen av elever som fick svart bälte (1 dan) av Funakoshi sensei och fick senare titeln Kyoshi av Dai Nippon Butokukai som den allra första karate läraren i Japan 1935. Butoku-kai delade ut kyoshi tittlar även till Chojun Miyagi och Sannosuke Uejima 1941 samt Renshi tittlar till Gichin Funakoshi, Kenwa Mabuni, Hironori Otsuka, Takeshi Shimoda, Gigo Funakoshi och 18 andra karate mästare för första gången 1941. Konishi var den högst graderade läraren i Takenouchi-ryu jujitsu och var även 9 dan hanshi (stormästare) i kendo. Hans kendolärare var den legendariske Hakudo Nakayama som även kallades för "Kensei" - kendo Gud. Många av Konishis senseis elever blev själva duktiga och kända karatemästare som tex Takara Sashayoshi som under 16 år bodde i Japan och tränade karate under Konishi sensei. Han undervisar sin karate och även kobudo som han lärde sig från Taira -sensei i sin dojo i Okinawa när han inte kör taxi vilket är hans yrke. Konishi sensei efterträddes av sin son Takehiro Konishi (1931-2017) 10 dan, som tog över deras dojo Ryobukan i Tokyo och stilen Shindo Jinen ryu karate-do. Takehiro Konishi tog sitt fars förnamn Yasuhiro efter faderns död för att hedra minnet av sin pappa. Inoue -sensei tränade i hela sitt liv med många av då tidens största mästare och blev själv den stora mästaren i bujutsu som hans fadder Fujita -sensei hade planerat för honom. Inoue -sensei blev sedermera graderat av Konishi -sensei till 8 dan i karate, 3 dan i aikido av Gozo Shioda, shihan i shingetsuryu shuriken jutsu av Seiko Fujita och hanshi i kobudo av Shinken Taira bla. Motokatsu Inoue -sensei efterträdes av sin son Kisho Inoue (1954-) som fortsätter i sin pappas fotspår genom att undervisa i en dojo i Shibya i Tokyo och leda organisationen och stilen Yuishinkai under Ryukyu Kobujutsu Hozon Shinko kai. 1988 ändrade Takakatsu Inoue sitt sätt att tolka sitt förnamn Takakatsu till Kisho samtidigt som hans far ändrade sitt förnamn från Motokatsu till Gansho för att användas i budo sammanhang.